You are currently browsing the tag archive for the ‘eksamen’ tag.


Dagene begynner å ligne hverandre og plutselig har man faste joggerutiner, man spiser frokost hos den samme søte eggedama på hjørnet og hilser på surfemenn fra Australia som starter frivillige organisasjoner på stranden.
Strømmen forsvinner og vannet forsvinner, men man tenker ikke lenger over det – fordi sånn er det jo bare.
Eksamensdokumentet vokser sakte, men sikkert og i slutten av uka er det ut på nye eventyr og ha det bra til alle søte busua mennesker.

Tora

…ordene blir flere, dagene blir flere og varmegradene blir flere.
Tora

Hva jeg gjør fortiden; data, kaffe, political ecology og notater (+ svømming spising surfing spasering )
Tora


Jeg har byttet hverdag:  våkner til bølger og skriver eksamen på pult med sjøutsikt. helt ok pluss.
Tora

Det kjennes utruleg rart å skrive det, men dette er altså vår siste dag her i Buenos Aires. Det vil sei, på ei stund i alle fall. Nokre av oss kjem jo tilbake etter backpackinga. Men alle menneska vi har vore rundt kvar dag no i tre måneda kjem vi jo ikkje til å sjå igjen her i Buenos Aires, vil eg tru. Triste greier. På den andre sida har alle bestått muntleg eksamen og nyter den deilige følelsen av fridom før vi får heime-eksamensoppgåva frå litteraturen. Dei siste dagane har gått til seine kveldar med god vin og sushi, nattklubbar i Recoleta og barar i San Telmo. I kveld har kulturstudier leigd den koselig baren her i San Cristobal, og det blir ein heidundrandes avslutningsfest for alle Buenos Aires-elevane med live band og god mat. Eg merkar det skal bli deilig å komme seg litt vekk frå storbylivet og sjå og oppleve nye lender og strender. Men Gud, Buenos Aires er verkeleg ein fantatsisk by, og eg er evig takknemmeleg for at eg skal tilbringe enda eit semester her etter jul.

– Christine

Alle utdanningsinstitusjoner har sine oversikter for å systematisere en virkelighetsoppfatning for sine studenter. Her i Nicaragua har vi blitt presentert for et to ganger to firkanters system hvor important, not- important utgjør den ene aksen, og urgent, not-urgent utgjør den andre.

Nå som det drar seg til mot eksamen tenkte jeg å teste skjemaet i en enkel selvransakelse.
La meg først fullføre skjemaet med eksempler, noen fra feltsjef og skjemafar Rigo: Rutesystemet gir åpenbart fire tilstandsmuligheter. Slik jeg har forstått det er skjemaet ment å brukes til selvhjelp, og vi befinner oss kun midlertidig i de ulike tilstandene.  En typisk urgent, not-important-tilstand er behovet for å sjekke Facebook eller VG-nett. Sjelden viktig, men man kan føle at det haster. Urgent-important: Når man holder på å miste et fly, eller at man skal opp til eksamen neste dag og først da tar en titt i pensumbøkene. En arbeidsnarkoman vil nok gjerne plassere seg selv og sine gjøremål i denne ruta. Så er det sikkert viktig å huske at vi stadig lar oss lure og stresse av innbilt viktighet. Latinamerikanere virker forøvrig forbausende dyktige på å unngå denne tilstanden. Not-urgent, not-important: Tja. Vi fikk servert eksempelet om å drikke hver dag. Men det kan vel som Facebook også oppleves som urgent? Så hva med å bo og drive dank hjemme hos sine foreldre, uten jobb, skole eller hobbyer? Hvis skjemaet er ment som selvhjelp har jeg vondt for å tro at noen egenhendig vil sette seg i den båsen. Gullruta heter uansett important, not-urgent. Idealtilstanden. Man har viktige ting på gang, men det haster ikke. Man har både ro og retning.

Selv er jeg en liten uke før spanskeksamen skummelt nær urgent-important. Jeg vet at varselsklokkene ringer og at Kosei, Frida og elleve ulike verbformer ligger der overmodne til å hentes frem i dagslyset. Det som er rart er at jeg ikke føler meg presset. Spansk står naturligvis på lista over hva som er viktig for meg dette semesteret. Men det står ikke der alene. Og heller ikke øverst. Her konkurrerer spansken (og naturligvis Latinamerikastudier) med å utforske, reise, fotografere, skrive, drikke øl ved Stillehavet etc., etc. Nå som det går mot slutten på oppholdet her blir naturligvis også disse andre gjøremålene tiltagende viktige.
På mange måter gir det ikke mening å sitte her på nest siste uka i varmen og pugge spanske verb. Og uansett har livet de siste månedene vært langt mer fortettet og opplevelsesrike enn hverdagslivet i tiden før, og det i seg selv føles jo meningsfylt. Kanskje det er derfra denne roen kommer. For jeg har stort sett under hele oppholdet her følt meg trygt stasjonert inne i gullruten important, not-urgent (typiske unntak er for mye tid på internett og noen fullstendig unødvendige besøk på utestedet Cama Leon). Jeg tror at valget om å dra hit til Nicaragua – altså valget om å gjøre noe nytt og annerledes – i seg selv har gitt meg følelsen av å gjøre noe jeg opplever som important (for meg selv).  Det kan kanskje straffe seg på eksamen på fredag?

PS! Så kom jeg plutselig på at jeg lurer på om eksamensvaktene her i Nicaragua også er hyggelige pensjonister med strikketøy, eller om de kjører inn en tropp eks-politifolk med bart og pumpehagle…

– Stian

ENDELEG har vi fått sommar. Det ser ut som dei varme dagane er her for å bli. Dei siste dagane har vi vandra rundt i sommerklé og kosa oss med god frukt og is i sola. Mykje har skjedd sidan sist: Vi har omsider reist på Malba, det moderne, internasjonale kunstmuseumet i Palermo, vi har vore på konsert på ein bar vi aldri hadde høyrt om og som låg rett ved Pichinchahuset, noko som verkeleg var ein god nyhet. Ellers har vi pugga mykje gramatikk og hatt ein prøve-eksamen som eigentleg var ganske vanskeleg, men som hjalp å få ei oversikt over kva vi kunne og ikkje til neste veke og den riktige eksamen.

Forrige vekes største høgdepunkt, however, var å ta del i den enorme demonstrasjonen ved Plaza de Mayo då den tidlegare presidenten Kirchner døydde. Det var både for og mot demonstrasjonar, og eg trur eg aldri har sett så mange folk på ein plass før.


Turistar i demonstrasjon.


Peace and love.

 


Vi vart svoltne og kjøpte den største rip-off hamburgeren i historien. Mannen bak grillen ropte «Super-duper-hamburgésas», og vi tenkte HEI, det må vi jo prøve. Eit tørt brød og ein kjøttklump vart servert, men vi fekk ta på ketchup.

 


I dag har vore ein fabelaktig dag. Det har vore deilig varm sol, og ferske fersken (høhø) til frukost. Silje og eg vandra til San Telmo for å sjå på ei leilighet til neste semester. Den var fabelaktig! Og eg ser veldig for meg at eg bur der neste år!Vi såg forresten ein mann som bar ei heil slakta ku på ryggen:

Deretter bar det avgårde til Florida saman med Sigurd og Anna. Vi skulle nemleg hente billettar til Fuerza Bruta, som er eit slags sirkus-show vi skal på i morgon, det blir så GØY! Deretter vart vi svoltne og reiste på ein tysk bar-restaurant. Det lova eigentleg dårleg frå byrjinga av då Anna skulle på toalettet og fann ei naken, gammal dame der. Det heile fortsatte med ein bitter-på-livet kelner som vi (nok ein gong) bestilte hamburger frå. Hamburgerlykken strakte ikkje til denne gongen heller, og vi fekk servert ein kompakt klump (visstnok hamburgerkjøtt) med ein gul saus av grønsaker:

Anna som er erfaren, konkluderte med at det smakte gamleheimsmat og då kunne vi ikkje anna enn å kjøpe oss soft-is, noko som var rein glede! Då vi kom heim  til vår ringe (og utruleg rotete) bolig i Pichincha, hadde eg gløymt at eg hadde booka meg ein massasjetime. Så for 150 kr fekk eg ein heil kroppsmassasje i 1 time og 15 minutt! Himmelsk!

I kveld blir det litt eksamensforberedelsa, middag (asado) og deretter heimekos med raudvin, ost og kanskje eit kjeks attåt! Buen fin de semana, todos!

Christine

 

sista kvällen i cape coast var helt underbar. party, skratt och massa kramar :) sista bilden på mig och mina två underbara sötnötar, Sara och Mimmi. de är kvar i Ghana och jag är nu i Sverige och sitter och fryser rumpan av mig. men det är som det är :P tråkigt att vara hemma, ville helst stanna kvar. men snart igen.

fick bästa mottagandet någonsin på Arlanda. älskade underbara vänner ❤ Alex också som tog bilden!

tre tröjor och filt – jag fryyyser!

sista kvällen i Ghana (för den här gången), sorgligt men sant. har spenderat dagen i Brenu och gjort utvärdering av allting och sen bara badat. var i havet i säkert 90 minuter. så underbart. kändes konstigt att det var sista doppet i Atlanten. Nu är väskan färdigpackad, klänningen är på, sminket är klart, håret är flätat. Hejdå middag med gänget och sen är det party hos Eric som gäller. Kommer bli sjuuuukt kul! Alla jag vill säga hej då till kommer vara där. kommer säkert gråta men de kommer bli bra :) Imorgon så blir det hej då cape coast vid tolv, hej accra, hej flygplats och hej då Ghana.

.

07/11-2010

jansson016 Ghana Kommentera

 

 

sista kvällen i cape coast var helt underbar. party, skratt och massa kramar :) sista bilden på mig och mina två underbara sötnötar, Sara och Mimmi. de är kvar i Ghana och jag är nu i Sverige och sitter och fryser rumpan av mig. men det är som det är :P tråkigt att vara hemma, ville helst stanna kvar. men snart igen.

fick bästa mottagandet någonsin på Arlanda. älskade underbara vänner ❤ Alex också som tog bilden!

tre tröjor och filt – jag fryyyser!

sista kvällen i Ghana (för den här gången), sorgligt men sant. har spenderat dagen i Brenu och gjort utvärdering av allting och sen bara badat. var i havet i säkert 90 minuter. så underbart. kändes konstigt att det var sista doppet i Atlanten. Nu är väskan färdigpackad, klänningen är på, sminket är klart, håret är flätat. Hejdå middag med gänget och sen är det party hos Eric som gäller. Kommer bli sjuuuukt kul! Alla jag vill säga hej då till kommer vara där. kommer säkert gråta men de kommer bli bra :) Imorgon så blir det hej då cape coast vid tolv, hej accra, hej flygplats och hej då Ghana.

nu är uppsatsen inskickad. blev exakt 5400 ord för vår del. ett ord mindre och uppsatsen hade blivit struken :P men vi vågar! vi kör mitt på minimi gränsen :P

senaste dagarna har varvats med sol, bad, mys, Oasis, mat och annat kul. Den här dagen har spenderats med Silje min sööötnos till roomie. kommer sakna henne när den här resan är över. mycket! Dagen startade med frukost på Oasis med Benjamin, Ali och några till. Turkiskt bröd, libanesiskt bröd, creme cheese, vinäger sallad ala Benjamin, ägghistoria med grönsaker och kryddor och turkiskt te. MUMS! Mysfrukost faktiskt. Sen kom Silje och vi parkerade oss i sanden i solen och fick snabbt sällskap av en kanadensare som inte ville sola ensam :) Efter några svettiga timmar tog jag mig i kragen med Benjamins hjälp och vågade mig ut bland vågorna (har haft problem med att bada ända sen min och Mimmis fajt med vågorna för några veckor sen). det gick braa! Hade hur kul som helst! Tydligen så var jag första tjejen han har sett på 7 veckor som simmade ut så långt. Vi var ute så långt att vattnet nästan var lugnt :P simmade, dök, surfade på vågorna och hade oss. Såååå kul! Planen är att bada imorgon också, med Mimmi och Sara :)

efter det blev det hemåt och börja packa lite smått och fixa lite annat. Silje det puckot fick för sig att hon skulle bleka håret så hon slängde i blekmedel så nu är sötnosen orangehårig :D min lilla morot som matchar gardinerna ;) Packa är deprimerande.. men jag är klar. så nu slipper jag tänka på det de kommande dagarna. jag kan bara njuta :) kvällen avslutades med middag på Oasis, jag, Silje, Liv och Siri. Åt grilled file steak with garlic butter and chips. Sååååååå gott! typ dog! Till efterrätt blev det Oasis Sundae – chokladglass, jordgubbsglass med ananas, papaya och banan. MUMS! Nu sitter vi och degar, ska sova strax.

Två dagar kvar.. hjälp. vill inte men samtidigt vill jag. Imorgon blir det kaffe på Baobab, köpa skor så jag slipper åka hem i flipflop, köpa lite mera tyg, bada, sola, Oasis. fredag = Brenu hejdå och sen party hos Eric och sen Oasis. Lördag = hej då Ghana. will I be back? Without doubt. 

– Hanna

Om få dager skal gruppeoppgaven leveres inn, og jeg har på følelsen at jeg ikke er den eneste som er litt stressa. Folk sitter inne på rommene sine, dypt nedgravd i bøker og word-dokumenter. Det er tydelig siste innsats-stemning. Jeg og Lise intervjuet en journalist på torsdag, jeg skriver metode og grubler over problemstillinger og setningsbygning. Samtidig må jeg tenke på kostyme til halloween og få med meg noen timer med sol hver dag. Herregud! Om en uke og noen timer hjemme i Norge – ikledd lusekofte, gomlende på melkesjokolade og raspeballer. Spooky!

I helgen og sist uke var vi ikke fult like flittige som nå og brukte tiden mest på å nyyyyte, nyyyyyyte dette livet som snart brutalt vil bli revet bort fra oss. Det var deilig å koble helt av med halloweenparty på fredag, som det kommer et eget innlegg om snart. Sist onsdag inviterte vår alles kjære Mr. Vinh oss med på en lokal restaurant. For første gang var det flere kvinner enn menn ute for å spise blant de lokale. Vi var, som alltid, flest kvinner. Selv om det var i overkant vanskelig å lage sine egne spring rolls, hadde vi det utrolig fint. Happy Vietnamese Woman’s Day!

 

– Ingrid

Yay!! Eksamen, både skriftlig og muntlig, er endelig over! Fredag var det skriftlig spansk, gikk for så vidt greit. Kunne vært mye verre. I dag hadde jeg muntlig, måtte møte opp på Casa Pichincha der de andre Kulturstudier-studentene bor. 20 minutter snakking, 1 selvvalgt tema, deretter ”snikk snakk” med sensor og læreren vår Jørgen. Synes i grunn det gikk bra!

Annent enn eksamensnerver gikk helgen ut på klesvask, restauranter og barer/nattklubber. Spiste på Olsen, den skandinaviske restauranten i Buenos Aires på fredag. Dro dit med Callen, en venn fra New Zealand som jeg har blitt godt kjent med i det siste. På Olsen ble det den anbefalte Bloody Mary’en deres, etterfulgt av grillet lam med potet. Godt, men slår ikke pappas grilla lam på påskeaften i Norge!

Lørdag var det igjen oppmøte med Callen, denne gang middag på Green Bamboo, i min mening den beste asiatiske restauranten i Buenos Aires! Her delte vi på 3 forretter og 2 hovedretter, en fin mix. Japansk øl og eksotiske cocktailer. Og ikke minst, deilig mat!

Senere ble det tur ut på Terrazas del Este, en innen- og utendørs nattklubb der en av mine kollegaer og gode venn jobber. Altså gratis inngang og en gratis drink her og der.

Søndag ble recovering, hjemlagd middag og Harry Potter & the Half Blood Prince på TV. Nok en fantastisk weekend i verdens mest eventfulle by!

– Ine –